När vi väl hade köpt vår tomt började vi direkt fundera på vilken typ av hus vi skulle bygga.
Vi har avverkat en del olika fjällstugor genom åren och trodde oss nog ha en ganska bra idé om vilken planlösning vi ville ha. Några nyckelord som vi tidigt enades om var enkelhet & funktionalitet. Vi ville också att huset skulle kunna rymma två familjer samtidigt då vi ofta reser med vänner, samt att huset skulle vara så miljövänligt som möjligt.

Första tanken var att köpa någon form av färdigritad fjällstuga. Fördelen med detta skulle vara enkelheten. Att välja en beprövad ritning och konstruktion skulle troligen vara det som krävde minst egen insats, förmodligen skulle det också bli ganska prisvärt och gå relativt snabbt att uppföra. Vi kikade bland annat på Fiskarhedenvillan, Hälsingehus, Jularbostugan och Forsgrens Timmerhus.

Det som talade emot denna lösning var att eftersom den här typen av hus är gjorda för att passa så många som möjligt får man alltid kompromissa med åtminstone någon liten detalj. Dessutom verkade det vara svårt att hitta alternativ med en tydlig miljöprofil vilket var viktigt för oss.
Vi tog in några offerter men det kändes inte helt rätt.

Av en slump hittade vi sedan en tidningsartikel som handlade om Villa Ljungdalen – en fjällstuga byggd i ett material som heter IsoTimber, och vi blev genast intresserade. Förutom att själva byggtekniken verkade ha flera fördelar, inte minst miljömässiga, gillade vi också utseendet på fjällstugan då den uppfyllde många av våra egna kriterier som enkla rena linjer, naturliga material och funktionella ytor. Till råga på allt visade det sig att stugans ägare var arkitekt och själv hade ritat huset.

Nu föll många av bitarna på plats. Vi kontaktade arkitekten Daniel Widman på Lowen Widman Arkitekter och frågade om de skulle kunna rita vår fjällstuga.
Tycke uppstod och kort därefter beslöt vi oss för att ge uppdraget till Daniel och hans arkitektkollega Ulrika.
Nu började det roliga…