Fuktmätning av betongplattan

Som jag skrivit om tidigare har vi beställt en fuktmätning av husgrunden (betongplattan) och nu har vi fått resultatet. Mätningen visade att betongen har en fuktighet på 86,2% RF per 191012. Dessutom lägger man tydligen på en osäkerhetsfaktor på 1,9%-enheter vilket gör att slutresultatet hamnade på 88,1% RF.

Lite bakgrundsinformation:

  • Datum för gjutning av husgrunden: 190627
  • Vädertätt hus (tak/väggar på plats): 190808
  • Igångsättning av golvvärme med elpatron samt avfuktare: 190829
  • Fuktmätning 191012 (ca 3,5 månader efter gjutning): 88,1 % RF
Varför så mycket tjat om fukt i betongen?

Jo en av de första sakerna jag fick reda på när vi drog igång byggprojektet var att badrummen ofta är det som försenar ett husbygge.

Det beror på att betongen i en husgrund behöver torka till en viss nivå innan man kan montera tätskikt i våtrummen. Vilket i sin tur beror på att tätskikten riskerar att släppa om underlaget inte är tillräckligt torrt.

85% RF – den magiska gränsen

En traditionell gräns för betongens fuktighet är 85% RF. Många tätskikt kräver att betongen torkat till denna nivå innan de kan monteras.

Om man ska anlita en entreprenör som är GVK-certifierad (Svensk Våtrumskontroll) kommer de med stor sannolikhet att kräva att det finns ett fuktmätningsprotokoll på plats innan de påbörjar sitt arbete.

Det var därför vi beställde fuktmätningen. Den här mätningen är inget man kan utföra enkelt på egen hand med en vanlig fuktmätare utan kräver avancerad (dyr) mätutrustning.

Jag trodde att detta skulle vara ett enkelt, snabbt & billigt moment. Men icke! Antalet fuktkontrollanter i Idre med omnejd visade sig vara starkt begränsat. De närmaste som jag hittade fanns i Mora & Falun.

Offerterna jag fick in låg på ca 8000 kr. Per mätning! Inget man vill göra om varje vecka alltså. Av 8000 kr var 2000 kr resekostnad, resten var för installation av givare, avläsning och dokumentation.
Själva utförandet känns inte speciellt avancerat. Borra ett hål i betongplattan. Placera en givare. Återkomma sex dagar senare och göra en avläsning av värdet.

Note to self: Man kanske ska certifiera sig som fuktkontrollant?

Många faktorer påverkar betongens torktid

Så hur lång tid tar det då för en betongplatta att nå de magiska 85% RF? Det jag läser mig till är att det verkar kunna ta allt i från några få månader till över ett år. Hyfsat stort spann alltså.

Den faktor som verkar påverka mest (och som jag inte hade koll på för fem öre) är betongens så kallade vct-tal. Enkelt uttryckt är vct-talet förhållandet mellan mängden vatten och cement i betongen.

En annan faktor som kan påverka torktiden är väderleken vid gjutning. Om det kommer stora mängder nederbörd de första dygnen efter gjutning kan uttorkningen fördröjas. Det finns även andra faktorer som kan påverka. På Svensk Betong finns mycket matnyttig info.

Högt vct-tal = lång torktid

Vår betong hade ett vct-tal på 0,57 vilket jag har förstått i efterhand är relativt högt. I vårt fall valdes en betong med en hög vattenhalt för att det skulle bli lättare att få den jämn och slät då vi ska använda betongen som ytskikt på golven. Men det fick samtidigt den oönskade effekten att torktiden blir längre, något jag inte riktigt varit medveten om.

Beräkna torktiden i förväg

Så här i efterhand har jag förstått att det finns hjälpmedel för att räkna på betongens torktid i förväg. Det finns ett program som heter TorkaS där man kan lägga in olika parametrar och få fram ett teoretiskt uttorkningsdatum. Jag har inte testat det själv men det verkar vara ett program som används av många i branschen. TorkaS är gratis och hittas här.

Metoder för att Förkorta betongens torktid

Det finns en del olika sätt att påverka och påskynda betongens torktid:

  • Välj en snabbtorkande betong med lågt vct-tal, gärna under 0,4.
  • Se till att skydda betongen från kraftig nederbörd vid och i nära anslutning till gjutning.
  • Se till att stomresa huset så snart som möjligt för att väderskydda betongplattan.
  • Tillför värme. Så snart huset är vädertätt kan man med fördel starta igång en byggfläkt eller golvvärmen i huset på låg temperatur för att påskynda uttorkningen.
  • Använd avfuktare för att ta hand om den uppträngande fukten, särskilt om extra värme tillförs..
Jakten på ett fungerande tätskikt

I vårt fall har vi inte möjlighet att vänta på att betongen ska nå 85% RF, i alla fall inte om vi ska bli klara med vårt husbygge i tid.
Plattan skulle troligen behöva torka i flera månader till innan vi når dit. Så för oss börjar nu jakten på ett fungerande tätskikt. Hur det går kommer jag att återkomma till i ett senare blogginlägg.


Publicerat

Kategorier:


Kommentarer

2 svar till ”Fuktmätning av betongplattan”

  1. Profilbild för Elin Svedjemo
    Elin Svedjemo

    Hej! Vi står i exakt denna situation nu, senaste mätningen visar 86,4% fukt i betongplattan. Vill inte avvakta i flera månader. Hur löste ni er situation? Otroligt tacksam för svar. Mvh Elin

    1. Profilbild för Gustaf
      Gustaf

      Hej Elin,
      Ja visst är det en frustrerande situation?! Vi anlitade Golv & Vägg i Mora för att göra våra badrum. Först ville de inte ta på sig uppdraget om fuktigheten översteg 85%. Men efter lite efterforskning så hittade jag alternativa tätskikssystem som går att montera vid högre fuktighet. I vårt fall har jag för mig att det slutade med att vi använde Spackel Ardex K 301 Mix, Tätskikt Ardex 7+8 samt Ardex Tricomduk.
      Nästa dilemma var att Golv & Vägg ansåg att det förelåg en risk för att betongplattan skulle kunna krympa och därmed orsaka sprickor i kakelplattorna. Citat från Golv & Vägg som jag hittade i gammal mailkonversation: ”Från och med ca 65te dygnet och till ca 250de dygnet så har plattan fortfarande en möjlighet att krympa 25% av total krympning.”
      Vid tidpunkten då vi byggde våra badrum kunde jag inte hitta någon information i GVK’s branchregler ”Säkra Våtrum” om krav på torktid på betongplattan, förutom att tätskiktet som monteras måste klara den uppmätta fuktigheten. I Byggkeramikrådets branchregler finns däremot en punkt som säger att betongplattan ska ”ha härdat minst 3 månader under normala
      temperatur- och fuktförhållanden för inomhusmiljö”. I vårt fall hade betongplattan redan härdat i fyra månader så det blev i slutändan inget problem för oss. Så här fyra år senare kan jag konstatera att det inte blev några problem med krympningen. Badrummen är jättefina och trots att det höll på att bli lite problem med Golv & Vägg så gjorde de i slutändan ett bra jobb och vi är mycket nöjda med resultatet.
      Hoppas att ni hittar en lösning!

      Med vänlig hälsning,
      Gustaf

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Copied!